Återkoppling SFH (covid-19)
Våra vänner på Svensk Förening för Hematologi (SFH) har varit vänliga nog att besvara ett axplock av de många frågor som Blodcancerförbundet har fått av medlemmar den senaste tiden om coronaviruset (covid-19)
Vi på Svensk Förening för Hematologi har försökt svara på nedanstående frågor så gott vi kan, men olika tolkningar kan göras, och kunskapsläget ändras månad för månad under epidemin allt eftersom ny data blir tillgänglig. För de som önskar veta mer hänvisar vi till RCC:s sida om anpassade riktlinjer för behandling av blodcancer, samt till EHA och ASH.
Hur infektionskänsliga är unga med en blod- eller blodcancersjukdom som är under pågående behandling (som t.ex. polycytemia vera)?
Endast lätt ökad infektionskänslighet. Varierar dock något beroende på typ av behandling (interferon, hydroxyurea, ruxolitinib).
Är man i riskgrupp om man har pågående behandling för follikulärt lymfom (immunterapi varannan månad) men är i remission och annars känner sig frisk med normala blodvärden?
Om med immunterapi menas rituximab så har man förmodligen en ökad risk med tanke på att även friska celler i immunsystemet påverkas av behandlingen. Det är också tänkbart att man kan ha svårare att bilda skyddande antikroppar efter genomgången Covid. Kunskapen här är bristfällig.
Har man generellt större risk som berörd av blodcancer/allvarlig blodsjukdom av covid-19 jämfört med andra cancerformer och vilka diagnoser berörs i sådana fall?
Detta är en svår fråga, och beror på vilken typ av annan cancer resp vilken typ av blodcancer som avses. Ju tyngre immundämpande/lymfocytdämpande behandling en patient får, desto större svårighet att bekämpa virus, och dessutom svårt att uppnå ett gott antikroppssvar för bestående skydd. Behandlingar som ger låga neutrofiler löper ökad risk att få svår bakteriell infektion pålagrad på Covid-19-infektionen.
Sammantaget bedömer vi att alla patienter med blodcancer med låga vita blodkroppar eller med pågående cytostatika alt immunhämmande behandling bör betraktas som riskgrupper.
Dock är det tänkbart att vissa allvarliga Covid-19-komplikationer kan bli mildare hos patienter med sänkt immunförsvar, i synnerhet de kraftiga inflammationsstormar som ibland ses, när immunsystemet löper amok.
Tillhör jag någon riskgrupp för covid-19 som berörd av ET med kontinuerlig behandling?
Gränsfall, om du är frisk i övrigt och inte har hög ålder så tillhör du inte en tydlig riskgrupp.
Ska ens närstående (make/maka alt. barn) förhålla sig på något sätt till covid-19?
Om du tillhör en riskgrupp bör din familj vara ytterst försiktiga, då de även utan symtom kan tänkas bära på smittan och föra över den till dig.
Om mitt barn är hemma sjukt från skolan och jag tillhör en riskgrupp (myelom), kan jag då umgås med mitt barn eller är det bättre att t.ex. ta in på hotell?
I den mån det går bör man hålla sig separerade. Går det att tillfälligt dela upp boendet så är det optimalt, i annat fall hålla distans, tänka på handhygien och i de fall närkontakt är oundviklig bära munskydd (vanligt munskydd för den som är sjuk, FFP3 el dyl för den som tillhör riskgrupp).
Räknas jag som riskgrupp som berörd av KLL fastän jag är färdigbehandlad sedan 1,5 år tillbaka (dock med ett immunförsvar som ligger precis ovanför referensvärdet)?
Gränsfall. Dina friska immunceller har nu hämtat sig efter behandlingen så risken bedöms vara liten ändå.
Vilken av medicinerna hydrea och interferon är "minst dålig" för en patient med ET (d.v.s. har minst påverkan på immunförsvaret)?
Svårt att säga, då de påverkar immunsystemet på olika sätt. Ingen har någon kraftig immundämpande effekt.
Hur länge sitter ett virus kvar på något som en smittad tagit på t.ex. en matkasse som man har beställt hem?
Olika uppgifter finns, beror också på temperatur och fukt. Hänvisar här till andra källor på nätet.
Hur påverkar Corona en som inte har någon mjälte och har en blodcancersjukdom?
Utan mjälte större risk för allvarlig infektion i händelse av lunginflammation med pneumokocker. För Covid-19 är det tveksamt om avsaknad av mjälte i sig är att betrakta som riskfaktor.
Skulle det vara fördelaktigt att vaccinera sig mot lunginflammation för att på så vis få en bättre generell prognos (som berörd av Waldenströms)?
Ja! Mycket klokt! Om du fått rituximab de senaste 6-12 månaderna så har dock det vanligaste lunginflammationsvaccinet dålig effekt, men inga risker att ta det för säkerhets skull.
Hur lång tid efter en SCT ska man vara extra vaksam gentemot infektioner som covid-19 (gäller samma rekommendationer som för vanlig influensa d.v.s. 2-3 år)?
Utgår från att du syftar på allogen SCT. Här är det mycket individuellt, beror på olika faktorer inkl ev kronisk GVHD, kvarvarande immunosuppression mm. 2-3 år låter allmänt som en god riktlinje, men stäm av med din transplantationsläkare.
Är man i en riskgrupp även när man befinner sig i Watch and Wait som berörd av KLL?
Gränsfall. KLL har en något ökad risk för bakteriella luftvägsinfektioner, men osäkert om ökad risk för Covid-19, sannolikt i så fall ytterst marginell.
Senast uppdaterad 30 juni 2020
Fler nyheter
Alla nyheter