Blodtransfusioner

En blodtransfusion innebär kort och gott att man tillför kroppen nytt blod. Blodtransfusioner är vanligt förekommande hos patienter med blod- och blodcancersjukdomar som exempelvis Myelodysplastiska Syndrom (MDS) och Sickelcellanemi. Varje transfusion leder till att mängden järn i kroppen ökar, vilket i sin tur medföljer ett järnöverskott som även denna kräver behandling med järnkelatkomplexbildare. Blodtransfusioner är också ett alternativ i det akuta skedet vid svår blodbrist (anemi). Dock är effekten kortvarig och lindrar bara trötthetssymtomen under relativt kort tid. 

Det krävs inga särskilda förberedelser inför en blodtransfusion, även om det kan vara bra att gå på toaletten före eftersom hela processen kan ta några timmar. Före blodtransfusionen tas blodprover för att ta reda på vilket blodgrupp man har och för att säkerställa att blodgivarens och patientens blodgrupp stämmer överens. Blodet leds sedan in i kroppen via ett blodkärl i exempelvis armvecket, handen, ljumsken eller halsen beroende på hur sjuk patienten är och hur ofta hen får blod. Blodcancerpatienter får ofta transfusioner med både röda blodkroppar och blodplättar (trombocyter). Transfusionen med röda blodkroppar tar ofta två till tre timmar, medan en transfusion med trombocyter tar dryga halvtimmen. 

Att få en blodtransfusion är relativt smärtfritt, även om det kan kännas lite när personalen sticker i huden på den plats där transfusionen ska ges. Efter en blodtransfusion är det vanligt att man känner sig något piggare och får mera ork en kortare period.