Nyskapade "hämmaren" HDAC ger ökat hopp mot T-cellslymfom
Den sällsynta cancersjukdomen T-cellslymfom drabbar omkring 100 personer i Sverige per år. Nu finns ett litet nytt hopp för dessa patienter även i ett avancerat skede av den här allvarliga sjukdomen. Detta tack vare utvecklingen av så kallade histondeacetylashämmare (HDAC).
Hittills har riktigt effektiva behandlingar saknats mot blodcancersjukdomen T-cellslymfom, vilket ofta ger en dålig sjukdomsprognos.
– Behovet av fungerande behandlingar för den här patientgruppen är stort, konstaterar onkologen Thomas Relander på Skånes universitetssjukhus SUS i Lund, som möter ett tiotal av dessa patienter per år.
T-cellslymfom är samlingsnamnet för omkring tio helt olika subtyper av denna ofta aggressiva form av blodcancer. Den vanligaste undergruppen är perifert T-cellslymfom.
Sjukdomen, som tillhör gruppen Non-Hodgkins lymfom, utgör 10–15 procent av alla lymfom (perifert T-cellslymfom står för drygt hälften, det vill säga runt 5–7 procent av alla lymfom) och är inte bara ovanlig utan också svår att både diagnostisera och behandla.
– Det är en komplicerad heterogen sjukdom som oftast debuterar i 60–70-årsåldern och där symtomen varierar med bland annat förstorade lymfkörtlar, trötthet och ibland hudförändringar, säger Thomas Relander, som är medlem i vårdprogramgruppen i Svenska Lymfomgruppen.
Nya läkemedlet godkänt på licens i EuropaT-cellslymfom har jämfört med B- cellslymfom halkat efter när det gäller tillgång till nya läkemedel. Vid T-cellslymfom finns det endast ett fåtal etablerade antikroppsbehandlingar att ge och denna sjukdom regleras av andra, genetiska mekanismer än B-cellslymfom.
Just detta kan vara en möjlig förklaring till varför behandling med HDAC, histondeacetylashämmare kan fungera vid perifert, recidiverande och svårbehandlat T-cellslymfom, enligt Relander. Dessa läkemedel påverkar genuttryck för tillväxt och delning av celler via delvis okända mekanismer.
Baserade på fas 2-studien BELIEF (120 patienter i en enarmad studie) är idag HDAC-läkemedlet belinostat godkänt av FDA i USA och finns även på licens i Europa. Tolv av patienterna i BELIEF-studien gick vidare till stamcellstransplantation efter HDAC-behandling.
Bana väg för stamcellstransplantation
– Vi vet ännu inte vilka patienter som kan få tillgång till denna typ av behandling, som kan bana väg för stamcellstransplantation, som ofta leder till goda resultat, säger Thomas Relander.
Han berättar att det avgörs av toleransnivån för läkemedelskostnader på olika lokala sjukhus, nya läkemedel är ju ofta dyra.
– Men det känns förstås hoppfullt att det nu kan finnas en möjlighet att behandla vissa undergrupper av denna patientgrupp som inte har svarat på tidigare behandlingar och ibland har fått flera återfall. Förhoppningsvis är träffsäkerheten större med dessa nya HDAC-preparat. Vi skulle verkligen behöva ett genombrott gällande positiva behandlingsresultat för den här patientgruppen, säger onkologen Thomas Relander.
Texten av Evelyn Pesikan, frilansjournalist & medicinsk skribent
Artikeln publicerad med skribentens tillstånd och ursprungsartikeln i sin helhet var först publicerad i Onkologi i Sverige nr 1 2024.
Bilder på Thomas Relander - Foto: Håkan Sjunnesson/BLCF
Läs hela Evelyn Pesikans artikel på Onkologi i Sveriges webbplats:
Se Dr. Thomas Relanders videoföreläsning om forskning och behandling av T-cellslymfom
Se den inspelade föreläsningen från Blodcancerförbundets Lymfomdag den 15 september 2023, när Thomas Relander föreläste om behandlingar och forskning kring T-cellslymfom:
Se alla de inspelade videoföreläsningarna från Blodcancerförbundets lymfomdag 2023
Senast uppdaterad 29 februari 2024
Fler nyheter
Alla nyheter